Hem » Galleri » Julia Olanders, fogskum, gips, betong m m

Julia Olanders, fogskum, gips, betong m m

Out of Place

26 september - 17 oktober 2020

Vernissage Lördag 26 september kl 11-16. Julia Olanders finns på plats i galleriet hela dagen.

”Vad är fint och vad är fult? Måste något vara av ädla material för att vara värdefullt? Det är den där dubbelheten jag oftast letar efter i mina projekt, där billiga material, som kanske främst har en praktisk funktion, får vara vackra” säger formgivaren Julia Olanders.
Hon beskriver sig själv som materialtokig. Det intresset väcktes under utbildningen till smyckekonstnär på Gerrit Rietveld Academie i Nederländerna. Holländsk smyckekonst är känd för sitt okonventionella och nyskapande förhållningssätt till material. På utbildningen uppmuntrades eleverna att använda icke traditionella råmaterial, något som hon sedan har fortsatt att utforska under sin masterutbildning på Konstfack.

Just nu har hon byggarbetsplatsen i fokus, då hon hon tittar på det som används flitigt i vår omgivning gömt inuti väggar och runt dörrposter och fönster. Hon häller material så som fogskum, betong och gips i dubbla gjutformar av tyg vilket gör skulpturerna ihåliga. När materialet härdat drar hon bort tyget och kvar blir blir spår av sömmar och strukturer. Formerna blir mjuka och för tankarna till byster med axlar och halsar. Dessa kroppar läcker vätskor och pärlor, som i sin tur dekorerar ytan och får den att likna blank glasyr på porslin och keramik. De är ett mellanting mellan en funktionell vas och en kroppslig skulptur, en blandning av bruksföremål och kropp, och påminner rentav om antikens marmorstatyer.
”Vi vill gärna projicera mänskliga former, som ansikten, torson och byster, i det vi ser. Om skepnaderna är mjuka läser vi lättare av dem som kroppar” menar Julia Olanders.

Dubbelheten finns också där som en ambivalens inför materialens farlighet – det faktum att formerna som vi tycker om är gjorda av ämnen som är skadliga.
”Jag måste bära gasmask och handskar när jag arbetar med dessa hälsovådliga ämnen. Det blev också utgångspunkten för mitt projekt – kan något giftigt vara vackert? Pratar vi tillräckligt om riskerna som vissa material utgör för oss och vår miljö när vi använder dem i arkitektoniska projekt och som byggnadsmaterial? Om vi ​​tänker på byggnader som kroppar, ska vi då tänka på dem som mycket sjuka?”

Julia Olanders bor i Stockholm och tog sin masterexamen i design på Konstfack 2019. Sedan dess har hennes verk uppmärksammats i utställningar som Ung Svensk Form på ArkDes och Liljevalchs vårsalong, men även under London Craft Week 2020.
Se även www.juliaolanders.com