"Med mina figurer vill jag väcka tankar om vad som uppfattas som vackert och vad som är frånstötande, och i förlängningen även varför vi upplever det så” säger textilkonstnären Paulina Partanen. ”Kvinnliga varelser blir ofta sexualiserade på ett helt annat sätt än manliga. Mina inverterade sjöjungfrur är en kritik av objektifierandet av kvinnliga kroppar – när man vänder på det blir det tydligt hur absurd till exempel en sjöjungfru är.”

2016 disputerade hon i religionshistoria med en avhandling om kvinnliga gränsvarelser i Odysséen. Som konstnär har hon fortsatt att fascineras av varelser som överskrider gränser, fysiskt såväl som symboliskt. I doktorsavhandlingen gjorde hon en subversiv närläsning av dessa varelser för att skapa en ny förståelse av dem. I sitt konstnärsskap vrider och vänder hon på begreppen och kastar om de olika delarna i varelserna, detta för att väcka tankar och känslor. I den här utställningen sätts den "inverterade sjöjungfrun” i centrum. Då får den klassiska havsvarelsen en fisköverkropp och människas underkropp istället för tvärt om.

”Kvinnliga mytiska varelser i den grekiska mytologin framställts ofta som en sorts femme fatale. De skildras som vackra och förföriska och inte som de mäktiga gudinnor de faktiskt är. Ett exempel är Kirke som historiskt har beskrivits som en häxa som förför Odysseus istället för en gudinna med kunskaper i magi och som kontrollerade Odysseus och hans besättningsmän för att slutligen hjälpa dem. För utan Kirkes hjälp hade Odysseus aldrig lyckats återvänds till Ithaka” säger Paulina Partanen.
När Paulina Partanen skapar sina nåltovade figurer har hon tankar som dessa och vill få oss att se med nya ögon på vad en varelse kan förmedla.

För det mesta arbetar hon i ett behändigt format där skulpturerna är ett par decimeter höga. Nu har hon gått upp i storlek:
”De blir inte längre små dockor utan mer som som något man skulle kunna möta på riktigt” menar hon.

När Paulina Partanen gör stora figurer skulpterar hon först en grund i skumgummi som hon sedan klär med ull. 
”Mitt jobb består av otaliga timmar av nåltovande innan jag kan arbeta med detaljerna och se karaktären framträda” säger hon.
Eftersom nåltovning är en tidskrävande teknik är det en utmaning att jobba i större format, och tyvärr sliter det på kroppen, främst axlar och armbågar. Därför bryter hon ibland det monotona tovandet för att istället skulptera i lera och gjuta i gips. Men motivet förblir intakt: gränsvarelser.

PS. För den som själv vill testa att vara inverterad sjöjungfru har Paulina Partanen tillverkat en stor halvkroppsmask som man får ta på sig. Som gjord för selfies!

Paulina Partanen arbetar med nålfiltad ull. I botten har hon en massa konstkurser samt en teologie doktorsexamen. Hon har också arbetat som konstnärlig ledare för Kulturverkets dagliga verksamhet i Uppsala kommun och arbetar för tillfället som kostymör på Teater Blanca. Hennes verk är inköpta av bl a Region Sörmland. Paulina bor i Uppsala och är medlem i Kaleido sedan 2021.

Bilderna:
”Inverterad sjöjungfru”. Ull och skumgummi, ca 80 cm hög. Foto: Paulina Partanen.”Inverterade sjöjungfrur”. Alabastergips, ca 8-10 cm långa. Foto: Paulina Partanen.
”Inverterade sjöjungfrur”. Nålfiltad ull, ca 15-20 cm höga. Foto: Paulina Partanen.